En mardröm i vakenheten!

Det var en riktig mardröm - bara det att jag inte sov. Fick nämligen inte för lilleman. Han höll sig vaken på alla sätt. Inget var bra! Allt kändes hopplöst. Han var kanske hungrig (antagligen) men ville ändå inte äta. Min sambo försökte nämligen ge honom lite gröt men ICKE!

Natten från HELVETET var ett faktum!!

Han hade ätit bra på dagis igår men sen när vi kommit hem så ville han inte alls äta. Försökte med det mesta men nej, nån enstaka sked emottogs men sen sa det stopp. Senare när han fick gröt ville han inte ha den heller. Han som ananrs brukar gilla gröt.

Han smällde i sig en flaska fullkornsvälling ändå men den hade ju ingen chans att hålla honom mätt genom hela natten med tanke på att han inte ville ha nån mat eller kvällsmat.

Inför kommande natt måste han helt enkelt få i sig nåt mer. Det går inte att han ska vakna mitt i natten och vara hungrig bara för att han inte var sugen när han annars brukar äta bra.

Jag vet (!!!) ibland kan man inte äta, så är det ju för alla men ja. Det var riktigt riktigt jobbigt inatt.

Nu till nåt mycket trevligare...

Två bra saker att se fram emot...

1) Ta fram utemöblerna hemma idag och göra iordning på altanen, starta grillen och njuta av nåt som grillen kan erbjuda. KÖTT!! Inte vilket kött som helst utan GRILLAT kött!! hehe

2) Ta med engångsgrill till jobbet på fredag då det verkar bli jättefint väder och grilla här på lunchen... Jaaa! Jag älskar att grilla, so what?!

P E A C E

Alice Cooper & hostan!!

Det satte sig en tant mitt emot mig på pendeltåget i morse. Hon tog upp en bok, Harry Potter och jag konstaterade att den var på franska. Att hon verkade haft mycket bråttom då hon kastat på sig sitt dagliga smink rådde det inga tvivel om för maskaran hade klibbat sig under vänster öga på ett sätt som antagligen Alice Cooper eftersträdade. Nej hon hade inte gråtit utan det var bara tjockt och slarvigt ditkastat.

Som om inte detta var nog för att dra till sig uppmärksamheten så började hon hosta nåt fruktansvärt och fick ingen direkt hejd på hostan. Det höll på i vad som kändes som en evighet och sen hostade hon ur sig nåt som inte gick att höra och så försvann hon. Men hon gick inte av pendeltåget. Hon gick och satte sig bland några andra?! Inte att jag vart stött av detta - INTE ALLS!! det var riktigt skönt att slippa ha hennes hostande alldeles inpå mig. Frågan är om det nya gänget vart nöjda med nedgraderingen?!

Bra beslut av henne!!

I made it!!

Det är måndag och jag sitter åter på jobbet. Det var segare att ta sig upp i morse. Jag vaknade först på mitt 3:e alarm (!!!) JA! Jag har 3 alarm. Oftast behöver jag bara det första snälla alarmet men idag vaknade jag först på min sista utväg. hehe

När mitt 3:e alarm har gått av så har jag mycket bråttom. Det var för lite tid för mig i morse för att hinna med den buss jag brukar ta. SKIT! Jag knallade tillbaka hem för att hämta hörlurarna till mobben för att kunna lyssna vidare på 'Lasermannen'. Jag märkte att jag missat flytta över dom, när jag rusade mot den redan missade bussresan, till den nya jackan jag nu börjat använda. En mer lätt jacka. Optimist? Ja kanske!?

Gick tillbaka några minutrar senare till hållplatsen för att ta nästa buss som jag konstaterade inte gick med kvartstrafik vid den tidpunkten. Endast trettiminuterstrafik gällde. SKIT IGEN!

Jahapp det var ju lika bra att börja knalla bort mot pendeltågsstationen eftersom att det skulle gå betyydligt fortare än att missa ytterligare ett tåg i väntan på bussen.

Jag gick med rappa steg med 'Lasermannen' i öronen och märkte att jag faktiskt skulle hinna med det tåg som går efter det jag vanligtvis brukar åka med, om jag bara skulle rappa på lite till sista biten. Äntligen nåt i positiv riktning för min del. Jag tog några snabba löpsteg och kom upp på perrongen i samam veva som tåget aggresivt rullade in. I MADE IT!

Kärlek!

Det låg en ask kärlek på mitt skrivbord när jag kom till jobbet i morse. Snacka om varmt välkomnande!


Trippelbokade!!

Lördagen den 2:a maj verkar vara dagen ALLA vill att man ska vara med på. Vi har nu blivit inbjudna till ytterligare en grej. Ett dop! Vi har redan två saker som vi inte direkt kommer ifrån. Dels ska båten läggas i denna dag. Sen har vi sen innan tackat ja till ett bröllop.

Båten kanske kan läggas i tidigt på lördagens morgon då vi var bland dom sista som tog upp båten. Kanske läggs i, i omvänd ordning??

Bröllopet börjar i en kyrka på söder kl 12. Dopet är kl 14, även det tror jag är på söder. Sen är det picknick med bröllopsfirandena och slutligen bröllopsfest. Kan man vara med på allt?

Det kanske går? Vore såklart synd att missa dessa högtider.

Som om inte detta vore nog så ska även följande stämma in. Vi vet att vi nu inte direkt har någon barnvakt. Min sambos mamma & pappa är upptagna på dagen. Bröllopsfesten ska vara barnfri enligt önskemål. Däremot kanske vi kan ta med honom till själva bröllopet för man vill ju att han ska vara med på dopet. Det är ju han som är bjuden i första hend. hehe
Min sambos mamma blir ledig senare under eftermiddagen och kanske kanske plocka upp Kristian inne i stan då (där hon kommer att vara). Vi blir därmed av med vår bil och kan gå på bröllopsfesten. Verkar bli en riktigt bra lösning - om allt nu stämmer överens från alla andra håll vill säga. Men kanske?! Skulle vara just min tur om det kunde lösa sig så bra. hehe

Min sambo har nu åkt till lund och kommer tillbaka på lördag nån gång så det är jag och lilleman här hemma. Vi hade en riktigt mysig kväll innan det var dags för honom att lägga sig. Han fick äta pannkaka från igår och det var gott det! Själv gjorde jag iordning två stora pastasallader med diverse götta i. Kommer att ta med mig som matlåda i morgon. Det är nåt alldeles extra vårigt med pastasallad tycker jag. Det är nog enkelheten dom gör det. Underbart!

Jahapp, det var ju typiskt!

Skit också! Det lossnade en bit i min ena tand nu när jag höll på att rensa med tandtråd. Dessutom har det redan lossnat en bit i en annan tand för bara några dagar sen. Jag har inte lidit nåt så det har bara fått gå. Jag vet att detta inte är bra men ska nu ringa i morgon för att försöka få tid snarast möjligt för att åtgärda detta.

Känns bara så trist. Är inte rädd fär några tandläkare men sådär jättekul är det ju inte ligga i den där stolen med en fet lampa rätt i nyllet och gapa i vad som brukar kännas en evighet. Någon annans fingrar ska sen rota omkring där inne och nej det är ingen trevlig upplevelse alls!

Men det måste ju göras. Man kan ju inte bara strunta i det. Det är ju därför det kostar som det gör - vi har ju inget val. DÅLIGT!

Hade det inte varit trevligt om enbart tandläkare behövde nåt som vi andra klarade oss utan och ta rejält betalt av DOM för en gångs skull?!

Man vet att man har en vinnare när...

...man har en liten Kristian som med vidöppen mun skyfflar in matsked efter matsked! Idag var det pasta med falukorv och den vinnande ingrediensen... Wait 4 it.... PESTO!! Pesto visade sig vara jättegott! Han fick liksom inte nog av det. Kul för pesto är verkligen gott!

Deklarationen låg där i brevlådan och väntade idag.. Får tillbaka på skatten! Woohoo!! Hade ingen aning om att det kunde bli så mycket när man fått mestadels av utbetalningarna ett år tillbaka från försäkringskassan då jag varit pappaledig. Inte mig emot dock!

Det blev en liten promenad idag med lilleman. Från hans dagis fick han gå ganska mycket själv men stundvis får man hjälpa till lite på traven. Annars hade vi nog inte varit hemma än! hehe Men han är sååå duktig såå min lille Kristian. HAN ÄR BÄST!

Våffeldagen idag men skippar nog våfflor ändå. Ja jag vet att det är jättegott men det får bli nåt i mer matväg än så sen när min sambo kommer hem.

Kramis!

Overkligt!!

Det känns overkligt på nåt sätt. Vi har inget planerat idag efter jobbet. OVERKLIGT!! Annars brukar det ALLTID vara nåt man ska göra, nån plats man ska vara på någon viss tidpunkt, något man ska ha fixat eller tagit reda på - NÅGONTING!

Men inte idag. Hur ska man utnyttja den lediga tiden? Man kanske skulle ta sig en långpromenad med lilleman och bara njuta av vårsolen som återigen har vågat sig fram. Passa på!

Vi tackade Ja!

Nu känns det så skönt. Har tackat Ja till den förskola vi var och tittade på förut idag. Det verkade väldigt bra på många sätt. Ligger bra till, lagom stort/litet, få barn per dagisfröken. Dom var 9 barn på 3 st 75% helårsanställda vilket jag tycker verkar alldeles strålande. Dom är ute mycket och ja det såg väldigt bra ut!

Ett pluspoäng till att Kristian genast började leka när han kom dit och blev ursinnig när vi skulle gå därifrån. hehe

Vi åt en jättegod kycklinggryta med saffran och annat smarrigt. Marängswish till efterrätt och brasilianskt kaffe till det. Svårt att klaga liksom!

Kristian hade ätit lite mat på dagiset idag. Han var ganska grinig när vi kom hem och ville typ inget alls så han fick gå och lägga sig strax efter det att min sambos föräldrar & bror kom. Trist men så är det ju ibland såklart!

Ryggen känns mycket bättre men förkylningen sitter fortfarande kvar.. Håller tummarna för att den snart ska vara ett minne blott.

Ålderstecken??

Jag var tvungen att rulla ur sängen i morse, bokstavligen talat! Jag har fruktansvärt ont i ryggen! Jag vet inte vad som hände men det bara small till igår när jag skulle hämta lilleman på dagis. Jag gjorde inget speciellt. Inget lyft, inget märkvärdigt - ÄNDÅ blev det skit!

Är det ett ålderstecken så håll tyst!

 Fick nåt smärtstillande av min sambo tidigt i morse. Jag hade problem att sova p.g.a de smärtor jag kände såfort jag rörde på mig. Skitjobbigt!!

Hoppas det går över snart, det är ju aldrig kul att känna sig lika smidig som ett kylskåp ju!

 


Jag orkar inte mer!!

Pensionssnack - en ren plåga!!

Satt på banken från 16.30 till 18.30 och snackade om dels bolånet men mest om pensionssparande. Alla val man ska göra - jag spyr på det!

Det visade sig ju att det hade vart ett bra val att inte gjort nåt val tidigare. Skulle ju kännas surt nu om det val man nu gjorde kommer försämra läget. Men det är ju pensionen det handlar om - känns som nåt väldigt avlägset i mina ögon.

Jag skulle ha åkt till båtklubben för att snacka om webbsidan men insåg på banken att jag skulle bli sen och ringde och förklarade att jag skulle bli sen. Han sa att jag inte behövde komma eftersom att jag träffade honom förra veckan och att den andra killen som han ville att jag skulle samarbeta med kunde kontakta mig själv så det var ju skönt.

Det är så mycket som händer hela tiden nu tycker jag. Det känns som om det är lite för mycket. Man får aldrig koppla av bara - alltid är det nåt. Beslut som ska tas och att det har varit ovisst på hurvida man skulle få behålla jobbet eller inte har satt sina spår. Jag är snorig och nyser en väldig massa. Hoppas att man inte blir tokförkyld - orkar inte med det! Angående jobbet är det en stor lättnad att jag nu inte ligger löst till i dagsläget. Verkligen skönt!

Jag lider över att inte kunna träna. Hade velat träna idag efter helgens frossande men beslutade mig för att hoppa över då det verkar som att jag håller på att dra på mig en förkylning. :(

I morgon är det min sambos födelsedag. Hurra hurra! Det ska vi fira. Hennes föräldrar och bror kommer över på middag här och sen ska vi dricka brasilianskt kaffe och glasstårta.

Vi ska dessutom hinna med att göra ett besök på ett dagis som accepterat Kristian fr.o.m 1:a augusti. Det verkar väldigt lovande så vi hoppas att det ser lika lovande ut irl.

Kram på er!

Mycket ödmjukare än dig!!

Våååren vart tog du vägen? Har inte vädret i detta land ett riktigt sjukt sinne för humor?! Vad som för ett ögonblick verkade vara stabil vår blev återigen en dyster vinter. Suck!
Varför går man ALLTID på samma sak år efter år?

Måste berätta en rolig grej. Igår kväll åkte jag för butt hjälpa några få ordning på ljudet på en krog i Kista. Jag har en vän som bor där så lägg ringde upp honom och kollade om han hade nåt speciellt för sig. Det hade han inte så han följde glädjeligen med.
Tiden gick och det var en sak som strulade vilken gjorde att tiden drog iväg.
När vi tillslut blev klara och skulle gå så frågade krogägaren om vi ville ha nån specialmacka. Jag kände ett direkt nej först men såg att killen som bett mig hjälpa till var sugen så jag sa javisst istället. Det skulle bara ta 5 min. 10 min gick och sen kom mackarna. Det var som piroger men med något fattigare innehåll. Jättegott!

Det var vid den andra tuggan som det slog mig att min polare är vegetarian och såg hans något besvarade min. Han ville inte säga nåt om det verkade det som. Han tittade ner i mackan en bra stund och började sen äta försiktigt.

Han ville inte berätta att han var vegetarian. Han tyckte det var genant. Han är absolut inte blyg utan hade lätt kunnat sagt det så det var inte upp till mig att göra nåt. Jag kunde inte riktigt hålla mig för skratt. Sen blev det ännu värre när krogägaren slog sig ner hos oss för att se vad vi tyckte. Hehe Min polare naggade lite lätt på brödkanterna in mot 'det onda' och mmm-ade sig för att verka gilla det. Komiskt!
Jag och artisten åt båda upp våra goda mackar medan min polare generat petade i sin och försökte skaka ner skinkan utom räckhåll utan att avslöja detta för krogägaren.

Det var såklart synd om min polare men det var samtidigt ganska komiskt.
Varför är vissa av oss hellre beredda att offra lite av sina egna ståndpunkter än att riskera att göra någon annan generad? Gör det dessa till bättre ödmjuka människor? Vissa är stolta över hur 'raka' dom är oavsett situation. Det är nog bara dessa som skulle kunna säga: "Jag är mycket bättre än dom flesta på att vara ödmjuk!"

När jag sen kom hem ringde min polare. Han satt på toaletten.

Till världens bästa pappa...

...nämligen MIN!

Nu börjar denna dag som faktiskt tillhör min pappa. Det är nämligen hans födelsedag! Det är ingen jämn födelsedag men ändå kanske en av dom viktigaste i ens liv?

Han fyller nämligen pensionär. Pensionär liksom. Det känns konstigt på nåt sätt. Snacka om ålderstecken! 65 år och inte en dag mindre...

Jag tror inte att han bryr sig så mycket om åldern i sig. Verkar inte som det i alla fall. Det kanske man inte gör när man är i den åldern?
En sak... Pappa - Du ser verkligen inte ut som någon pensionär! Du har inte ett endaste gråa hårstrå. Du är inte skrupplig och åren gör bara positiva inslag hos dig verkar det som. Du kommer inte att sitta sysslolös bara för att du går i pension. Känner jag dig rätt passar detta dig alldeles utmärkt! Nu kan du när du vill (sommartid) ta en tur med båten. Du kan lägga hur mycket tid du vill på alla dina hobbys och inte kommer du att hålla dig borta från ditt jobb. Det kan du inte!

Det här är bra för dig och vet du, du får hjälpa oss med vårt hus nu hur mycket du vill.

Grattis på födelsedagen pappa - vi älskar dig!

Ps: Vi kommer sen och firar dig och räknar med en trevlig fest med mycket av allt det goda! DS!

Onödigt onödigt onödigt!!!

Shit!! Detta var ju skrämmande!!! Jag började skriva ett inlägg om vilket slöseri det är med alla telefonkataloger som man ser ligger skräpandes utanför bostadshöghus. Ja läs inlägger här nedan! Men jag upptäckte nåt skrämmande... Återkommer till det längre ner.

Är det inte ett väldigt slöseri med tryck av telefonkataloger?! Man ser dem ligga och skräpa utanför massvis med bostadshus där boende valt att antagligen återigen inte ta något exemplar.

Vem samlar på sig telefonkatloger? Eller jag vet en - min sambo. Men hon tar den enbart för att ha ett exemplar av gula sidorna i bilen. Hon läser den i brist på annat! Nejdå! Klart hon inte gör!! Men hon tar den för kartornas skull. Själv förlitar jag mig på GPS-tekniken.

Men egentligen....
Hur många kataloger trycks upp helt i onödan egentligen? Finns det något sätt att avsäga sig telefonkatalogen? Att det BORDE finnas det är inte samma sak. Om det finns, varför känner jag inte till den?!

Inget är gratis! Alltså betalar man för den på nåt sätt. Säkert inte någon jättesumma men ändå, det är inte DET som är poängen. Känns skitnödigt på nåt sätt att dessa ska tryckas upp i sånt överflöd.

När jag letade efter en bild på telefonkatalog så hittade jag följande länk:
http://www.eniro.fi/sv/telefonkatalog/

Här skryter man med att telefonkatalogen finns överallt och att ALLA FÅR DEN! "Även om man bara har en mobiltelefon". Man har valt att illustrera detta med följande bild:


Alltså vad är det för fel?? Jag ser det som slöseri - Eniro ser det somprestige verkar det som.

Vem tar tag i saken?!

Jag avslöjar nåt som kan...

...få mig att bli idiotförklarad!! Kan man rå för de drömmar man drömmer?? Hör och häpna...

Det är sjukt vilka drömmar man kan få! Jag vaknade några gånger inatt. Drömde mardrömmar! Sjuka drömmar som jag känner att jag kanske bör behålla privat. Eller inte?! Idiotförklara mig inte nu!!

Jag drömde att jag befann mig på nåt T-banetåg påväg nånstans jag vet inte vart men befann mig just nu vid T-centralen. Det var några mystiska snubbar som hade två silvriga attachéväskor som dom verkade övervaka väldigt hårt. Det blev nån sorts tumult på tåget med några andra och dessa väskor tappades ner på golvet och allt liksom stannade upp för ett ögonblick.
Jag såg en chans att grabba tag i dessa väskor utan att någon egentligen skulle märka detta och om jag skulle ta chansen att komma över vad som befann sig i väskorna så var läget NU!

Personerna som hade hållt i väskorna tolkade jag som gangstrar eller snarare bråkstakar som regerade i den undre världen. Vet inte varför! Men ville inte ha nåt otalt med dom och ville inte bli inblandad i nåt - ändå gjorde jag det! Jag grabbade tag i väskorna och försvann blixtsnabbt ut genom dörren och smälte in i den stora folkmassa som fanns utanför. Jag undersökte noga om någon följde efter mig och kunde konstatera att så inte var fallet. Det var lugnt, jag kom undan!!

Jag funderade över ifall väskorna skulle innehålla en stor summa pengar eller nåt annat av högt värde. Jag funderade även på om väskorna skulle innehålla nån slags spårsändare som kunde få dess ägare att hitta mig med dom. Jag konstaterade att jag snabbast möjligt borde tömma väskorna på innehållet och sen dumpa väskorna långt ifrån mig men att jag först kunde göra detta när jag kommit till säkerhet.
Jag förstår verkligen inte varför jag ville beblanda mig med allt detta!! Varför tog jag väskorna om jag inte ville bli inblandad i nåt? Jag var ju bara en vanlig person - en nobody!

Jag insåg att jag behövde komma bort snarast och tog sikte mot mitt lantställe. (Jag har inget lantställe men det var självklart att jag hade det i drömmen). Det låg ödsligt men min familj och annan släkt befann sig där och årstiden var högsommar. På vägen fick man passera en hyggligt stor skog och det fanns ett elljusspår att gå längs, vilket jag gjorde. Jag såg en man som höll en annan livlös man precis bredvid spåret längre fram och uppmärksammade att denne man såg mig så jag bara fortsatte i den riktning jag gick och passerade denne man. Det var Robinson Robban av alla personer!! haha Fråga mig inte varför!!!

Han höll ialla fall på att begrava den livlösa mannen i en grop han tydligen precis grävt. Alldeles intill elljusspåret mitt på ljusa dan. IDIOT liksom!
Jag insåg att det nog inte var så värst positivt för mig att se detta. Jag höll hårt i mina nyinförskaffade attachéväskor och gick med snabba steg förbi begravningen. Jag låtsades om att jag inget såg men förstod såklart att han visste om att jag visste. Jag kände direkt olust när jag gått förbi med några meter och var bara tvungen att snegla bakåt för att se om han skulle jaga efter mig.

Robinson Robban hade dragit en rejäl kniv och satte just fart mot mig och jag var tvungen att springa för mitt liv - bokstavligen talat! Jag var snabbare och hann fram till mitt lantställe och hann in genom ytterdörren och hann låsa. Jag märkte att Robban försökte slita upp dörren men utan någon framgång. Jag letade så fort jag kunde efter nån slags vapen att skydda mig med och fick tag i en kökskniv och en hammare.
Jag ville inte störa dom andra så jag lät dem aldrig veta om vad som hände. Jag insåg snabbt att Robban lätt skulle kunna ta sig in genom nåt av de fönster som fanns på nedervåningen och insåg att jag var tvungen att ställa upp i en fight på liv och död.  

Jag hoppade ut genom ett fönster och såg att Robban fortfarande höll på att försöka ta sig in genom ytterdörren. Jag höll min hammare i den ena handen och kökskniven i min andra och tänkte att jag kanske kunde få Robban på fall och därigenom kunna ta kommando över situationen. När jag hoppat ut och nu stod öga mot öga med Robinson Robban i en direkt olustig situation så slungade jag iväg hammaren mot honom i hopp om att den skulle knocka honom. Hammaren for iväg och kastet var riktigt dåligt! Jag som annars i verkligheten brukar vara bra på att kasta hade misslyckats med min största chans att överleva detta. Jag hade kvar min kökskniv men Robban hade en grov kniv även han och var antagligen bättre på att hantera den än mig. Han drog dessutom upp en kort lie som han nånstans hade dolt på sig. SKIT! Nu hade han två vapen medan jag bara hade ett.

Vi granskade varann ett kort tag innan duellen skulle äga rum. Jag ville slippa detta! Jag ville inte dö.

Det var här jag vaknade, precis innan duellen skulle börja med självaste Robinsom Robban. Galet sjuk dröm! Vad triggade den egentligen?! Hmmm

Snälla idiotförklara mig inte!! Jag rår inte för de drömmar jag drömmer.

Förbryllad!!

Nu är jag riktigt förbryllad!! Det var riktigt nära att jag begick ett stort misstag, nämligen att kasta ett papper från Ikanobanken. Jag la det i den hög med vad jag ansåg vara skräp. Trodde att det var ytterligare ett erbjudande om nåt skitlån vilket jag inte ville ha.

Kastade ett extra öga och det var då jag såg det. Jag hade tydligen tackat ja till nån försäkring. Eh! Jag kan inte komma på att jag ansökt om detta. Märkligt eller hur!! Eftersom detta var ett 'distansköp' så hade man 30 dagars ångerrätt vilket jag naturligtvis kommer att ringa in reda i morgon.

Är detta ett fult knep att lura på sig kunder tro? Vem har ansökt om detta lån? Jag har då inte gjort det!!

Irriterande eftersom det blir JAG som måste ringa upp och säga upp detta. GRRR!!

En kaffe till tack!

Klockan är nu 9 bara på förmiddagen och jag har redan hunnit peta i mig 3 kaffekoppar!! Bra/dåligt? jag vet inte men gott är det!


Uppe med tuppen!!

Uppe med tuppen eller snarare innan, ingen tupp orkar sig upp än!

Vaknade strax efter kl 5 och kände mig relativt pigg så det var ju bara att göra sig redo och pulsa iväg till bussen. Kristian vaknade just när jag skulle gå men min sambo är ju hemma nu och tog honom. Hon ska vabba idag eftersom Kristian fortfarande hade feber igår kväll.

Underbart att ha henne tillbaka!


Mitt hjärta stannade!!

Det hände en sak igår som fick mig att bli alldeles iskall inombords. Jag tappade fattningen och visste inte vart jag skulle ta vägen. Det var när jag satt på det vändande tåget påväg för att hämta lilleman.

Jag slog mig ner i ett säte som hade ett säte mitt emot där det satt folk. Jag tog upp min mobil och ringde jobbet och förklarade läget. Därefter var det som jag såg henne - Kristians biologiska mamma. Hon satt mitt emot mig och tittade iskallt ut genom fönstret. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Skulle jag säga nåt? Var det hon? Var jag helt säker??

Nej jag var inte alls säker. Det påminde väldigt mycket om henne men håret var annorlunda, t.o.m en ny hårfärg men vilken tjej behåller sin hårfärg längre än några månader innan det är dags för nästa?! Det kunde helt klart vara hon.

Men om hon kom från fel håll... Men (!!!) han kan såklart ha flyttat eller träffat någon som bor söderöver vad vet jag?!

Jag sneglade flera gånger på henne för att hitta nåt som talade för att det faktiskt var hon eller inte. Att hon var lik innebar ju inte att det var hon.

Jag gjorde det märkbart att jag tittade på henne för att eventuellt få en reaktion från henne och därigenom låta DET bli ingången till om det var hon eller inte. Hon hade säkerligen kännt igen mig i så fall menar jag, men hon släppte aldrig blicken på den förbiåkande utsikten genom fönstret.

Vi kom till Stockholms södra station och där skulle hon av. Det var då jag tror mig bestämma mig för att det inte var hon. Det var nånting som kändes som att det inte var hon då. Inte för att jag varken ville eller inte ville att det skulle vara hon. Det var nog bara inte hon även om det var väldigt likt.

Varför stelnade jag till?? Vill jag träffa henne? Alltså för att snacka!! Det börjar ju bli dags för att skicka ett brev till henne snart som förklarar hur bra Kristian mår (ja förutom sin feber igår) och hur bra han utvecklas.

Vad händer den dag vi springer på varandra och det faktiskt är hon? Hur reagerar man?

Slutdestinationen var bara början!!!

Det är så sorgligt!!! Min lille prins mår inte bäst längre!

Jag hann nästan till jobbet. Jag var en station ifrån när dagis ringde och berättade att Kristian hade kräkts. Det var bara att hoppa av tåget och i ilfart rusa över till det andra tågetandra i motsattmotsatt riktning som kom in samtidigt. Hämtade 45 min senare en pigg & glad Kristian som vart jätteglad över att se mig igen, inga tecken på nåt illamående när jag kom dock.

Vi lämnade dagiset och åkte förbi affären och handlade lite råvaror för att göra en shyrre-frulle!! Färskbakat bröd, ost, skinka, ägg, tomater, gurka, a-fil och lite saker till. Jag petade såklart inte i mig av allt detta men det blev en riktigt fet & smarrig macka!!

39,4°C visade termometern förut när jag tog tempen på lilleman. När jag tog tempen förut låg den på 38,6°C så det blev en ökning. Stackarn!! Nu när jag gick in för att kolla till honom så vaknade han till. Jag plockade upp honom och konstaterade att han fortfarande var glödhet. Han fick dricka vatten men sen ville han lägga sig igen för att sova vidare.

Kristian har ju varit rätt pigg under dagen ändå. Visst han har inte sprungit omkring konstant som han annars kan göra utan han har emellanåt varit lite mer laid back så att säga. Vi kollade lite Teletubbies och det märktes att han gillade dom där bulliga färgglada kram-sakerna. hehe

VAB idag och samma sak även i morgon för min del.. SUCK! Jag vill inte behöva vara borta från jobbet!! Jag vill heller inte att lilleman ska vara sjuk såklart!!!


Dammsuga någon??

Borde städa men kan bara inte ta mig för det. Är helt enkelt för trött. Jag vet inte vad det är med mig men denna dag har varit ett evigt gäspande. Jag lyckades slita mig igenom ett träningspass på lunchen men jag var helt färdig.

Vi fick ett Teletubbies-dvd av min syster. Jag visade Kristian omslaget redan igår men det var för sent för att spela skivan men jag uttalade Teletubbies några gånger. Han blev jätteglad och försökte säga Tubbies varje gång.
Idag fick han se på det och tyckte det var roligt. Visst han satt inte som paralyserad framför det (skönt) utan klättrade lite upp och ner i soffan samtidigt men jag tror nog att han gillade det.

'Tubb-iiissssssss'

I morgon blir det städning ialla fall. Det är inte direkt stökigt men det är klart att man vill att det ska vara skinande rent när sambon kommer hem efter 2½ veckas vistelse i Brasilien.

Vi åt makaroner & falukorv här hemma idag. Enkelt och smaskigt. Kristian gillade verkligen falukorv.

Trött... SÅÅ TRÖTT!!

Jag kunde inte somna inatt. Jag låg vaken och bara grubblade över detta med att folk ska försvinna från mitt jobb. Jag kanske blir varslad? Det skulle verkligen inte vara trevligt!! Vad ska man göra?? Vi som är mitt uppe i att köpa hus. Visst hänger inte allt på detta nu men det är ju klart att det kommer att svida lite rent ekonomiskt.

Jag som hade räknat med ett generöst lönelyft!! Nu det här. DJUP SUCK!

Det skulle tydligen inte hända nåt just nu på ett tag men vi får se hur detta blir. Det är jobbigt att ha detta i bakhuvudet hela tiden. Ovissheten är en jävla mardröm och det var den som höll mig vaken inatt.

Jag la mig i soffan och satte på tv'n och kollade på skräp-tv och efter ett tag så slumrade jag till. Då vaknade dock lilleman. Konstaterade att klockan nu var 4 på morgonen och jag skulle upp två timmar senare. Jag behövde verkligen sova. Kroppen gallskrek efter sömn och Kristian skrek en del med vilken hade direkt motsatt effekt på sömnen. Klockan sprang iväg en timme och nu var det bara en timme kvar innan det var dags.

Kristian somnade nu till och jag gjorde samma sak och vad som kändes som ett ögonblick var tydligen en hel timme för klockan ringde i samma stund som jag slöt mina ögon och det var dags att ta tag i en ny dag.

Kristian var på gott humör och det fick mig att piggna till. Jag har klarat av dagen riktigt bra trots bristande sömn. Jag genomförde t.o.m ett styrkepass på lunchen.

Nu har jag hällt upp ett litet glas rött och ska avnjuta det i sällskap med hockeymatchen mellan Brynäs - Färjestad på kanal 9.

Go Färjestaaaad!!

Inte glad längre!!

Ja det roliga tog ju slut illa kvickt!

Vi blev kallade till ett möte och känslan att det var dåliga besked det handlade om växte fram ellt mer och mer. Efter lunceh då mötet höss så meddelades att 11 tjänster skulle varslas. Detta innebär ju såklart att man blir orolig. MYCKET OROLIG!! Än vet man inte vilka som blir drabbade men jag sitter i en avdelning där det kan anses finnas anställd en för mycket då vi har lite att göra.

Jag har ju nu varit borta från jobbet en längre tid på pappaledighet och min vikarie har därmed varit på denna avdelningen längre än mig. Han skulle först bara vara en vikarie men blev sen fast här eftersom man ville bygga ut avdelningen. Hur detta nu påverkar mig vet jag inte men det känns inte alls bra.

Just nu ångrar jag t.o.m att jag skickade det där mailet till min chef om att jag ville ha ett lönesnack eftersom att jag inte fått nån lönereglering sen jag började jobba här vilket var utlovat. Hmmm...  

Inte glad längre... Inte glad alls!

Både glad & lycklig!!

Jag blir lycklig av att det är så ljust ute numera om mornarna. Att fåglarna kvittrar sådär sällskapligt när man går den ca 10 minuter långa sträckan från pendelstationen till jobbet känns positivt och är lyckoframkallande.

Jag blir glad när jag tänker på hur bra min son trivs på sitt dagis. Jag blir glad över att han glatt tas emot av dagispersonalen på morgonen och vinkar åt mig med ett jätteléende på sina läppar.

Jag blir glad över tanken på att jag ska åka till Karlstad i helgen och hälsa på familjen. Att Kristian ska få träffa sina kusiner, gudmor & den ena gudfadern, farmor & farfar x2.

Jag är glad helt enkelt!

No energy left!!

Nu är jag totalt utpumpad på energi. Jag lär sova såå skönt inatt. Jag körde ett styrkepass på lunceh och sen drog jag några vändor i bassängen efter jobbet. Det känns verkligen i hela kroppen nu att man rört mycket på sig den sista tiden och det är en alldeles underbar känsla.

Blir det nåt styrkepass i morgon tro?? SÅKLART! Men först blir det en välbehövlig natts sömn och innan det blir det lite avslappnande meditation vid pianot. Det är så underbart att spela piano ibland!

Vem vill ta på sig...

...rollen som den arga bloggaren??

En vågtrend som sköljt över vårt tv-utbud är helt klart arga människor. T ex arga kocken och arga snickaren. Det verkar vara ett vinnande koncept så varför inte satsa på att bli arga bloggaren?!

Fast å andra sidan har jag ingen jättelust att konstant ha en argsint attityd. Det är ju inte alls jag! Nej jag överlåter detta till någon annan men (!!!) jag har mina arga stunder och är då inte blyg att uttrycka detta i bloggen, vilket några kanske har lagt märke till redan?!

Kvällens fråga...

Jaaaaaaaaaaa!!! Där satt den!!!
Tänk er att man drog en triss och vann 50 lökar i månaden, i 25 år!! Inte småpotatis direkt! Man rusar in till chefen och gör nåt helgalet så man blir uppsagd från jobbet eftersom let's face it - 50.000/mån kan man klara sig ganska bra på.

Frågan är nu... Har man rätt till att ta ut A-kassa??

Hade dock varit jag hade jag inte sagt upp mig eller sett till att bli uppsagd men skulle kanske tagit en liten segersemester till nåt varmare plejs än Sverige just nu!

Glupska människor håll er!!!

Varför finns det människor som envisas med att ta med sig mat för att äta på pendeltågen? Jag tycker att det är vidrigt! Om det är en kall macka eller nåt så gör det mig inte lika mycket som när det är nåt varmt som osar lång väg.

Idag var det en tjej som satte sig snett mitt emot mig och det dröjde inte länge innan jag förstod att hon hade nåt ätbart med sig. Först luktade det plättar... Ja just det plättar, inte pannkakor. Sen tyckte jag att det luktade potatisbullar - något jag inte ätit på år.

Det var inget av dessa utan vanliga McDonalds strips. Hennes hand gick upp och ner i påsen som en jo-jo. Dessutom verkade påsen aldrig ta slut på strips. Hon höll i en bok med ena handen medans hennes andra hand blev allt flottigare. Detta äcklade mig nåt fruktansvärt men som den vanliga svensk jag är så störde jag mig bara på det i min egenhet. Vad skulle jag göra egentligen liksom?

Det borde vara förbud på att ta med varm mat. Varför är det inte det egentligen? Ett tag var det ju mobilförbud i vissa vagnar men maten har aldrig kommit upp.. Eller har jag missat detta?!

Glupska människor... Orka hålla er från att äta på pendeltåget!! Alternativt, ta ett senare tåg EFTER det att ni ätit klart. Ni är äckliga!!


Vem är idioten i bassängen?

Skulle man bli idiotförklarad eller skulle folk uppskatta det?? Det är en fråga jag ställer mig om en idé som slog mig för ett tag sen. Jag brukar ju simma för motionens skulle någon kväll i veckan. Sist var det förfärligt hur många andra som kommit på denna idé vilket innebar trängsel i bassängen.

Jag hör nog till dom som simmar lite fortare så detta stör mig väldigt mycket när man får 'simma stilla på stället'.

Nu till själva idén...

Hur skulle folk reagera om man spände på sig en hajfena på ryggen när man simmade?? Inte för att nån skulle bli rädd för att det fanns en haj i vattnet eller så!! Snarare kanske rädda för vad det kunde vara för fullvuxen idiot som gjorde detta!! Rolig idé om inte annat... Bara för att jävlas lite liksom..

En annan fråga...

I en symfoniorkester finns det ju en väldig massa musiker. det är en salig blandning av instrument och det brukar får ett ganska mäktigt resultat många gånger. Pampigt liksom!

Men (!!!) hur fördelas lönerna? Får alla samma lön??
Baseras lönen på antalet spelade noter eller tyngden av instrumentet som musikern tvingas släpa på?

Om lönen var densamma så skulle man ju kunna välja att spela typ triangel för enkelhetens skull. EASY MONEY!!

Hur ofta används triangeln egentligen? Den drunknar ju i det övriga ljudet så den används endast ibland som avslutning på nåt stycke.

EASY MONEY!!  *Ding*


Som det flåsas!!

Nu flåsas det rejält kan jag lova i skogarna. Det är många som inte kommer att orka fullfölja vad dom gett sig in på. Det är nog många som svär över att ALDRIG utsätta sig för detta igen. Allt är med andra ord som det ska, det är ju Vasaloppet!!

Själv har jag aldrig kommit på den där tanken att jag ska minsann ställa upp.. Nej nej nej, det lockar mig inte det minsta. Jag gillar dock att titta på det och vet egentligen inte varför. Det är nåt speciellt med det helt enkelt. Lagom mycket/lite en söndagsmorgon.

Var uppe och såg starten smälla av och som alltid var det ett myr-liknande fält som trängdes över det stora öppna fältet och sen skulle trängas in i ett betydligt smalare passage vilket såklart gör att många tvingas stå stilla.

Ganska lustigt hur många stavar & skidor som faktiskt hinner gå sönder i all trängsel dom första få metrarna på den lååååååånga resan.

Jag hoppas att det blir en svensk som vinner i år. Det är ju en svensk tävling. Norrmännen har ju bevisat att dom kan detta några år nu så det är på tiden nu tycker jag.

RSS 2.0