Jag är ganska besviken

Måste faktiskt erkänna att jag är ganska besviken på mina björnbröder. Dom är samtidigt min sons gudfädrar och dom träffar honom inte sådär jätteofta så dom tyckte det skulle bli kul nu när den ena av dom (som annars bor i Karlstad) skulle passa på att träffa honom när han var i sthlm på besök.

Först föreslog jag att dom skulle komma förbi på fredagen innan vi skulle gå ut. Den ena kom till Arlanda och det är ju typ 15 min härifrån med bil. Den andra skulle hämta honom där så resan passerade ju här men det passade inte eftersom dom ville hem och slippa köra bil så tidigt som möjligt. Okej ingen fara, det kunde jag ju förstå.

Jag satt ju här hemma och hade det trevligt med lilleman själv i väntan på min sambo innan jag skulle åka in till stan och träffa gänget. Jag kom in och plingade på hos min vän och var först på plats. Strax efter att jag kom kom även en annan polare och vi väntade nu bara på mina björnbröder. Tiden gick och dom dök aldrig upp. Vi skulle ju gå till Vapiano för att äta men tiden började skena iväg. Vi beslutade oss för att gå dit i förväg. Hur länge ska man egentligen acceptera att sitta och vänta?!

I lördags skulle dom ut igen men inte jag eftersom att jag var gräsänkling och hade lilleman. Vi hade gjort upp att mina björnbröder skulle komma ut eftersom dom ville hälsa på och träffa sin gudson som sagt. Dom skulle dock på ett litet födelsedagskalas först. Tiden gick och sen när jag skulle kolla om vi skulle äta nåt gemensamt eller om jag skulle ta nåt själv så fick jag höra att den ena av dom fortfarande var kvar inne i stan och att det skulle passa mycket bättre om vi sköt upp detta tills idag (söndag) istället. Okej ingen fara...

Dagen blev idag och jag höll mig hemma. Jag antog att dom skulle vara ganska sletna nu efter två dagars festande och förväntade mig inte att höra nåt tills på eftermiddan. Klocken blev 14 och jag kände att det kunde vara trevligt att veta nu hur vi skulle göra. Ringde upp den ena av dom. Jag fick till svar att den andra fortfarande (åter igen) var inne i stan och skulle nu få väääldigt bråttom till hans flyg från Arlanda. Den andra skulle sen iväg till innebandyträning. Ja ja.. Ingen fara men nästa gång kommer jag inte att hålla mig hemma utan göra nåt mycket roligare istället.

Det känns dessutom ganska trist att festandet betydde så mycket mer än att faktiskt träffa gudsonen som dom sa skulle bli så roligt. SUCK!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0