Natten till idag tillbringade jag...

...i vardagsrumssoffan!!

Det var en riktig bumpig natt, natten till idag. Kristian ville inte riktigt sova och min sambo behövde sova så jag tog med honom ut till vardagsrummet och la oss i soffan istället. Han accepterade det efter ett tag. Innan vaknade han typ var 5:e minut och ställde sig upp och ville ha uppmärksamhet. Det har ju varit ganska intensivt för honom med mycket släkt & vänner dom senaste dagarna så det är kanske inte helt konstigt.

Vid 6-tiden när min sambo skulle gå upp kunde jag lägga mig i sängen igen. Jag hade förvisso somnat till i soffan så jag låg ju inte vaken hela natten även om det blev en hel del sömnlösa timmar.

Idag var det spruta som gällde hos BVC. Två stycken skulle tas och jag tyckte verkligen synd om lilleman innan sprutorna stacks in i benen på honom men det var inte så farligt. Blev ett litet pip bara när sprutorna tömdes på innehåll. Han var sååå duktig sååå!!

Vi har fortfarande inte lämnat tillbaka nycklarna till Klockargården som vi hyrde till kaffelokal efter dopet. Vi har lagt nycklarna i ett kuvert med sidenbanden till dopklänningen. Jag såg inte kuvertet i morse på köksbordet så jag antog bara att min sambo hade droppat det på vägen till jobbet. Det hade hon inte, det hade hamnat under morgontidningen som hon hade läst. Nåja, får bli att lämna det i morgon istället.

På nåt sätt ska det bli skönt att återgå till jobblivet igen. Det ska bli skönt att återgå till civilisationen och sällskapet man har med kollegorna. Det ska bli skönt att ha lite mer "frihet" att göra saker på nåt sätt. Vi tvättade här hemma förut och eftersom att jag "bara ska vara hemma" i morgon så får jag ta hand om tvätten som var klar efter filmen vi såg förut. Men det är väl så det är och ska va.

Jag vet inte riktigt vad jag och Kristian ska hitta på i morgon. Jag känner för att göra nåt annorlunda men vad?! Kanske göra en utflykt nånstans? Men vart? Förslag?

Tid finns det ju ganska gott om. Jag har bara ett krav på att ta mig till ställena - att jag ska kunna ta mig dit kommunalt! Annars är det inga direkta hinder på vad man kan göra. Help meee!!

Ps: För några dagar sen skrev jag att Kristian hade fått ett brev som jag inte visste vem avsändaren var. Att jag misstänkte att det var hans biologiska mamma kanske... Det var det inte. DS!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0