Gårdagen beskrivs bäst med tre ord...

...Succé!! Fest!! Stolthet!!

Det var som sagt min sons födelsedag igår. Han fick döpas samma dag och det var mycket folk som var med vid denna händelse. Vi som bara bjöd dom i vår omgivning här i sthlm, det är verkligen mååånga som står lilla-stora Kristian nära här. Underbart!

Allt gick jättebra! Vi gick upp runt kl 9 när Kristian vaknade. Det var ju hans dag rakt igenom så vi sjöng för honom och gav honom några presenter i vår säng. Han var glad och tyckte om när vi sjöng för honom. Det tycker han alltid om!

Han fick bada för att bli ren & fin inför den stora dagen!! Jag har sagt det förr och säger det igen.. Plask-plask!!!


- Plask-plask -

Sen var det frukost som gällde och sen satte vi kurs mot Klockargården, den festlokal vi hyrt för kaffe & diverse hemmabak efter dopet. Vi var ju typ 50 personer som skulle trängas i lokalen så det behövdes trollas lite för att göra detta möjligt. Lokalen var lämplig för 30-35 personer förklarade hon jag hyrde den av. Nåja! Det fick lösa sig...

Blev lite stressigt till själva dopet. Jag följde med farsan för att hämta Emma eftersom han inte hittade. Vi skulle ju vara i god tid till kyrkan för att göra Kristian iordning och allt. Nu började det bli riktigt bråttom. Emma kom med pendeln och vi tog sats mot kyrkan. Farsans Mercedes går som en klocka kan jag lugnt säga. Insåg att vi typ var sist! Skönt! Ingen annan att vänta på med andra ord. Halvskyndade oss in i kyrkan och bytte om på lilleman. Det fanns tid kvar och prästen hade ännu inte kommit till vårt samlingsrum så det var lugnt nu. Känns alltid lite pirrigt när man själv känner sig sen men ja...

Prästen kom och konstaterade att det inte var "bara några stycken" som han sa att vi hade sagt till honom. Eh! Nej vi blev visst ett lite större gäng hostade jag ur mig.

Prästen förklarade som hastigast hur vi skulle göra när vi gick in och sen började musiken och jag tog täten i ledet, bärandes på Kristian.

Ställde mig där jag trodde att jag skulle stå men blev lite tillrättavisad av min sambo som förstått bättre vart jag faktiskt skulle stå - bakom dopskålen. DUH!

Kyrkorgeln tystnade och prästen välkomnade alla och förklarade varför vi samlats just denna speciella dag osv...

Min syster läste ett litet stycke för oss alla och det gick jättebra även om hon själv efteråt sa att han var så nervös. Det var inget man tänkte på. Det fanns en sak som jag verkligen tänkte på mer. Att stå i samma ställning med en 9 kilos Kristian i famnen. Jag önskade ärligt att jag hade haft bruten arm så jag hade haft ett gips fixerat i samma ställning för shit vad tungt det blev att stå så stilla. Inte att jag anser mig vara svag eller så men detta var ett verkligt styrketest! Mjölksyran kom hyggligt snabbt. Det sjöngs några psalmer och kamerornas blixtar smattrade konstant. Jag kände hur svetten rann längs ryggen på mig men jag bet ihop och log mot folket och kände mig så stolt över att Kristian verkade så lugn.

Han hade dock dragit ut sidenrosetten han hade i dopklänningen och lekte med den. Det var nog det som höll honom extra lugn misstänker jag. Han gjorde några höga tjut några gånger, han ville nog vara med och sjunga tänker jag.. hehe Men det gick väldigt bra i det hela. Prästen förklarade efteråt att han trodde var rädd att det skulle gå mycket sämre. Kanske för att Kristian var ganska vild av sig när vi träffade honom för samtalet inför dopet. hehe

Vi bytte om på Kristian efter dopet och han fick ha på sig en vit fin skjorta och ett par tuffa byxor och en svart fluga. Ja det är väl klart att han ska få vara lite extra fin på hans dag!! Vi tog fart mot Klockargården och trängde ihop oss. Det gick riktigt bra att vara så många extra där inne. Vi gjorde det bästa av situationen och ja, alla verkade trivas ialla fall. Det glufsades av kalorierna vi bjöd på och det var kul att vi hade bakat typ allt själva.


- Nydöpt födelsedagsbarn med stolta pappan -

Sen var det dags för presentöppningen!! Det var överfullt med presenter verkligen! Det var så mycket fina saker och roliga leksaker åt Kristian. Vi kommer inte att kunna ta fram allt på en gång. Lilleman skulle drunkna i allt nytt tror jag för så mycket var det verkligen! Verkligen skoj!


- Stolt farmor med prinsen -

Gudfar Anders med sambon Johanna & grannen Johan hade med sig hur mycket saker som helst. Allt från färjestadshoppen med alla tänkbara plagg till ett verkligt Färjestadfan såklart! Coolers!! Sen fick han även sin första klocka från dom. Han fick även ett trumset, ja från dom. Innebandyklubbor och boll med tillhörande mål, ja även detta från dom. Urkul! Han är nog lite ung för vissa av dom där prylarna just nu men vi ser fram emot den dag han börjar med dom.
Krisitan fick även ett jättefint silverhalsband av gudfar Jonas med sambon Jessica. Det finns inte plats att skriva om alla hans fina presenter här just nu dock! Kom hem till oss och kolla istället!! hehe


- Blivande fästmö?? -

Det roliga med trumsetet är att jag själv fick ett trumset av mina föräldrar när jag var riktigt liten. Det var dock ett riktigt fullstort trumset med riktiga cymbaler och allt och jag nådde inte ner sittandes utan fick stå och spela. Min pappa gav mig ett par hörselskydd för att spara på min hörsel men jag lånade alltid ut dom till vännerna som kom för att höra mig spela eftersom jag ansåg mig vara van vid ljudet. haha Man tänkte inte riktigt det där helt igenom va??

Men det var ett riktigt trumset med ett riktigt trumljud, högt och genomträngande! Min pappa försökte förgäves med ALLT för att dämpa ljudet från det. Allt från dämpringar, skumgummipuffar på trummorna. Borrande cymbaler och mer tejpande skumgummipuffar även på dessa. Det gav väl viss dämpning men tydligen inte tillräckligt. Det kan vara en ganska viktig detalj att berätta att jag älskade att spela. När jag vaknade ville jag spela. Som barn vaknade jag vid 6-tiden på morgonen vilket resulterade i att trumsetet en dag var spårlöst borta efter några månader. Jag antar att utebliven sömn låg bakom detta beslut!

Efter fikat ialla fall åkte vi hem till oss. Ja inte alla utan den närmsta familjen. Vi softade lite innan det var dags att äta middag hos min sambos föräldrar. Det blev lasagne som jag och min sambo förberett dagen innan. Min sambos föräldrar satte ihop vad vi förberett till färdig mat och det var så sjukt gott!! Hungriga var vi. Mina föräldrar fick bekanta sig med min sambos och det var en riktigt trevlig festhögtid!

Kort och gott... Vilken dag!! Kristians dag rakt igenom! Min lilla son är nu ett år!! Han är döpt och jag är evigt tacksam för allt fint vi har fått!

Idag åkte vi in till city. Min syster med sina två barn sov över hos oss så Kristian hade några mer att leka med när han vaknade. Eller han vaknade före dom. Han väckte dom med att börja leka med sin gåbil. Han hittade tutan på den och började såklart tuta! Sen dröjde det inte lång stund innan dom var uppe.


- Min syster med barn -

Vi mötte upp min mamma inne i city och blev bjudna på lunch. Lovely!!

Lämnade sen dom för att åka hem. Ta igen oss. Det behövde vi verkligen. Det har varit mycket dom senaste dagarna och det är sjukt skönt att det är över nu.
P E A C E ! ! !

Kommentarer
Postat av: Mattias

Tack för att jag fick komma! Trevligt dop, trevligt folk. Kristian skötte sig exemplariskt i kyrkan. Jag tänkte faktiskt på hur tungt det måste vara för dig att hålla en så stor "baby" framför dig så länge, men det syntes inte på dig att det var tungt. Annars brukar ju folk klaga när de har en 6-månaders de ska hålla på dopet.

2008-10-13 @ 07:23:05
Postat av: Wilde

Mattias - tro mig, DET VAR TUNGT! Som #¤%#¤ dessutom. Kände hur svetten rann om mig.. hehe Skönt att dopet inte tog längre tid.

2008-10-13 @ 16:23:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0