Tiden flyger iväg och lillkillen blir snart storkillen...

På långfredagen började Oliver krypa "på riktigt", dvs han använder armarna också. Till en början dock lite motvilligt så det ska vara nåt riktigt intressant för att han ska ta sig iväg. Mammas mobil tex. Eller pappas. Eller en rolig sladd (varför gillar barn sladdar så mycket?)

Nu gör han sitt bästa för att lära sig stå också, försöker ta sig upp på allt han kommer åt. Han klättrar på Kristian (det är extra kul), på mamma, på lådor som välter, jordsäckar... allt som kommer i hans väg. I hallen ligger ytterdörren ett trappsteg nedanför innerhallen och där kommer han snart kasta sig ner, han försöker så fort han kommer åt...

Han försöker också sätta sig från krypställning, problemet är bara att han inte kan sitta än...

Kristian är väldigt rolig och Oliver blir jätteglad så fort han är i närheten. Kristian älskar sin lillebror och är för det mesta väldigt snäll. Dock har han lite svårt att förstå att det är svårt att titta på någon om den personen är 3 mm framför ens ansikte.

På påskaftons morgon gjorde Oliver ett väldgit roligt "trick". Kristian log och sov och Oliver fick ett riktigt tag om hans pyjamasbyxor, drog till och släppte! Kristian vaknade med en smäll och Olivers första kalsongtrick var ett faktum! :)

-------

På matfronten äter Oliver (vad det verkar) allt som är mat. Gröt har han vägrat (tills för några dagar sedan) och frukt likaså. Nu verkar det lossna lite, men annars får det väl bli majspuré till mellanmål istället för gröt :).

Hur man ska få i honom vatten blir nästa fråga. Han vill gärna ha flaskan, men bara att leka med.

ok, jag ska försöka lite oftare.

/Marie