Tog säsongens sista segeltur idag. Tog med min sambos föräldrar som aldrig hade seglat tidigare. Vi åkte in lite tidigare så vi hade tid att bygga ihop vaggan till båten. Det fattades några brickor som vi måste fixa men jag tar det ev. redan i morgon. Vi förberedde allt med segel och det där och gjorde oss klara att segla u på Mälaren. Solen stekte och det blåste helt okej vindar - som gjort för succé!!

Det blåste en del inne i hamn så jag förklarade vikten av att allt var tvunget att gå snabbt för att vinden inte skulle ta oss när vi åkte ut från bryggan och dras in i bredvidliggande båtar. Tydligen var jag inte tydlig nog eftersom vi inte kom loss utan satt fast i bojen och läget började bli pinsamt för att inte tala om hur tråkigt det hade kunnat gå om vi åkte in i bredvidliggande båt. Vi kom loss till slut.

Vi fick upp seglen och det drog tag i båten ganska bra. Bra vindar! Vi körde med både för- & storseglet. Dock det lilla förseglet men ändå. Större segel hade bara inneburit väldigt mycket lutning på båten och det är nog inte föredra som introduktion för svärföräldrarna.

Vi seglade förbi vår klubbholme men gick aldrig iland. Ville ju bara segla lite och det bör man bäst till sjöss istället för vid en brygga. Jag satte på lite kaffevatten och förberedde för fika medans min sambo fick styra båten. Svärföräldrarna satt och avnjöt seglingens underbara frammarch.

Väl tillbaka i hamn efter någon timmes seglande så var det dags att masta av. Det låg några inne vid mastkranen så bada dom blev klara så skulle vi få ta av vår mast. Förberedde så mycket vi kunde och sen när vi kollade till hur det gick för framförvarande så dök ett annat gäng upp och liksom smet före. Ohyffs!!
Men vi ville inte ställa till med någon scén, nya medlemmar som vi är så vi lät dem göra sitt och fick sen äntligen ta av vår mast. Det gick riktigt smidigt! Det var ju första gången på denna båten så lite spännande var det allt.

Gjorde oss vänner med några andra medlemmar genom att vara sådär härligt hjälpsamma som värmlänningar kan vara. Ja värlnänning står jag för som uppvuxen Karlstadbo och min sambo fick visa sin hjälpsamma sida som 08.

Nu blir det inget mer seglande för detta året. Ser fram emot kommande säsong!! En sjöbjörn som mig lider faktiskt av att behöva ta upp båten och låtas sig hållas en lång stund, JOBBIGT!!

Man skulle fasen bo i ett sommar-året-runt-land?! Eller kanske inte? Trevlig tanke dock!

Trevlig sista spurt på denna söndag hörni!!